2019 års internationella konferens om etnisk och religiös konfliktlösning och fredsbyggande

Femte konferensen om etnisk och religiös konfliktlösning och fredsbyggande

Sammanfattning av konferensen

Forskare, analytiker och beslutsfattare har försökt ta reda på om det finns ett samband mellan våldsam konflikt och ekonomisk tillväxt. En ny studie visar bevis på globala ekonomiska effekter av våld och konflikter och ger en empirisk grund för att förstå de ekonomiska fördelarna av förbättringar i fred (Institute for Economics and Peace, 2018). Andra forskningsrön tyder på att religionsfrihet är kopplat till ekonomisk tillväxt (Grim, Clark & ​​Snyder, 2014).

Även om dessa forskningsrön har initierat ett samtal om sambandet mellan konflikt, fred och global ekonomi, finns det ett akut behov av en studie som syftar till att förstå sambandet mellan etno-religiösa konflikter och ekonomisk tillväxt i olika länder och på global nivå.

Förenta nationerna, medlemsländerna och näringslivet hoppas kunna uppnå fred och välstånd för alla folk och planeten genom att uppnå målen för hållbar utveckling (SDG) till år 2030. Att förstå de sätt på vilka etno-religiös konflikt eller våld är relaterad till ekonomisk utveckling i olika länder runt om i världen kommer att hjälpa till att utrusta regeringar och företagsledare att agera effektivt och effektivt.

Dessutom är etno-religiös konflikt eller våld ett historiskt fenomen som har den mest förödande och fruktansvärda inverkan på människor och miljö. Förödelsen och förlusten orsakad av etno-religiösa konflikter eller våld upplevs för närvarande i olika delar av världen. Internationella centret för etnisk-religiös medling anser att kunskap om de ekonomiska kostnaderna för etnisk-religiös konflikt eller våld och de sätt på vilka etnisk-religiösa konflikter är relaterade till ekonomisk tillväxt kommer att hjälpa beslutsfattare och andra intressenter, särskilt näringslivet, att utforma proaktivt lösningar för att lösa problemet.

Den 6th Den årliga internationella konferensen om etnisk och religiös konfliktlösning och fredsbyggande avser därför att tillhandahålla en pluridisciplinär plattform för att undersöka om det finns en korrelation mellan etnisk-religiös konflikt eller våld och ekonomisk tillväxt samt riktningen för sambandet.

Universitetsforskare, forskare, beslutsfattare, tankesmedjor och näringslivet inbjuds att skicka in sammanfattningar och/eller fullständiga artiklar om sin kvantitativa, kvalitativa eller blandade metodforskning som direkt eller indirekt tar upp någon av följande frågor:

  1. Finns det ett samband mellan etno-religiös konflikt och ekonomisk tillväxt?
  2. Om ja, då:

A) Medför en ökning av etno-religiösa konflikter eller våld i en minskad ekonomisk tillväxt?

B) Medför en ökning av etno-religiösa konflikter eller våld i en ökning av den ekonomiska tillväxten?

C) Medför en minskning av etno-religiösa konflikter eller våld i en minskad ekonomisk tillväxt?

D) Medför en ökning av ekonomisk tillväxt i en minskning av etno-religiösa konflikter eller våld?

E) Medför en ökning av den ekonomiska tillväxten en ökning av etno-religiösa konflikter eller våld?

F) Medför en minskning av den ekonomiska tillväxten en minskning av etno-religiösa konflikter eller våld?

Aktiviteter och struktur

  • Presentationer – Keynote-tal, framstående tal (insikter från experterna) och paneldiskussioner – av inbjudna talare och författare till accepterade artiklar. Konferensprogrammet och presentationsschemat kommer att publiceras här senast den 1 oktober 2019.
  • Teaterpresentationer – Framställningar av kulturella och etniska musikaler/konserter, pjäser och koreografisk presentation.
  • Poesi – diktrecitationer.
  • Utställning av konstverk – Konstnärliga verk som skildrar idén om etno-religiösa konflikter och ekonomisk tillväxt i olika samhällen och länder, inklusive följande typer av konst: konst (teckning, målning, skulptur och grafik), bildkonst, performance, hantverk och modevisning .
  • En guds dag – en dag att "be för fred"– en multireligiös, multietnisk och multinationell bön för global fred utvecklad av ICERM för att hjälpa till att överbrygga stam-, etniska, ras-, religiösa, sekteristiska, kulturella, ideologiska och filosofiska klyftor och för att främja en fredskultur runt världen. Evenemanget "One God Day" avslutar den sjätte årliga internationella konferensen och kommer att samordnas av trosledare, inhemska ledare, traditionella härskare och präster som är närvarande vid konferensen.
  • ICERM Hederspris  – Som en vanlig praktik, delar ICERM ut ett hederspris varje år till nominerade och utvalda individer och organisationer som ett erkännande för deras extraordinära prestationer inom alla områden relaterade till organisationens uppdrag och temat för den årliga konferensen.

Förväntade resultat och riktmärken för framgång

Resultat/påverkan:

  • Fördjupad förståelse av förhållandet mellan etno-religiösa konflikter och ekonomisk tillväxt både på nationell och global nivå.
  • Djupare förståelse för hur etno-religiös konflikt eller våld är relaterat till ekonomisk utveckling i olika länder runt om i världen.
  • Statistisk kunskap om de ekonomiska kostnaderna för etno-religiösa konflikter eller våld nationellt och globalt.
  • Statistisk kunskap om fredsfördelarna med ekonomisk utveckling i etniskt och religiöst uppdelade länder.
  • Verktyg för att hjälpa regerings- och företagsledare samt andra intressenter att effektivt och effektivt ta itu med etno-religiösa konflikter och våld.
  • Invigning av fredsrådet.
  • Publicering av konferenshandlingarna i Journal of Living Together för att ge resurser och stöd till arbetet med forskare, beslutsfattare och konfliktlösningsutövare.
  • Digital videodokumentation av utvalda aspekter av konferensen för framtida produktion av en dokumentär.

Vi kommer att mäta attitydförändringar och ökad kunskap via tester före och efter sessionen och konferensutvärderingar. Vi kommer att mäta processmål genom insamling av data re: nr. deltagande; representerade grupper – antal och typ –, slutförande av aktiviteter efter konferensen och genom att uppnå riktmärkena nedan, vilket leder till framgång.

riktmärken:

  • Bekräfta presentatörer
  • Anmäl 400 personer
  • Bekräfta finansiärer och sponsorer
  • Hålla konferens
  • Publicera resultat
  • Implementera och övervaka konferensresultat

Tidsram för aktiviteter

  • Planeringen startar efter den 5:e årliga konferensen senast den 18 november 2018.
  • Konferenskommitté 2019 utsedd senast den 18 december 2018.
  • Utskottet sammankallar till möten varje månad från och med januari 2019.
  • Call for Papers släppt senast den 18 december 2018.
  • Program och aktiviteter utvecklade senast den 18 februari 2019.
  • Marknadsföring och marknadsföring startar den 18 november 2018.
  • Sista datum för inlämning av abstrakt är lördagen den 31 augusti 2019.
  • Utvalda sammandrag för presentation meddelas senast lördagen den 31 augusti 2019.
  • Presentatörregistrering och närvarobekräftelse senast lördagen den 31 augusti 2019.
  • Sista inlämningsdag för hela papper och PowerPoint: onsdagen den 18 september 2019.
  • Anmälan före konferensen stängd senast tisdagen den 1 oktober 2019.
  • Håll 2019 års konferens: "Etno-religiösa konflikter och ekonomisk utveckling: Finns det ett samband?" Tisdagen den 29 oktober – torsdagen den 31 oktober 2019.
  • Redigera konferensvideor och släpp dem senast den 18 december 2019.
  • Conference Proceedings redigerade och Post-Conference Publication – Special Issue of Journal of Living Together – publicerad senast den 18 juni 2020.

Planeringskommitté och partners

Vi hade ett mycket lyckat lunchmöte den 8 augusti med våra medlemmar och partners för konferensplaneringskommittén: Arthur Lerman, Ph.D., (emeritusprofessor i statsvetenskap, historia och konflikthantering, Mercy College), Dorothy Balancio. Ph.D. (Programdirektör, sociologi och meddirektör för Mercy College Mediation Program), Lisa Mills-Campbell (Mercys chef för samhällsprogram och evenemang), Sheila Gersh (direktör, Center for Global Engagement) och Basil Ugorji, Ph.D. forskare (och ICERMs vd och koncernchef).

Ladda ner konferensprogram

2019 års internationella konferens om etnisk och religiös konfliktlösning och fredsbyggande hölls på Mercy College - Bronx Campus, New York, USA, från 29 oktober till 31 oktober 2019. Tema: Etnisk-religiös konflikt och ekonomisk tillväxt: Finns det en korrelation?
Några av deltagarna på ICERM-konferensen 2019
Några av deltagarna på ICERM-konferensen 2019

Konferensdeltagare

Den här och många andra bilder togs den 30 och 31 oktober 2019 vid den 6:e årliga internationella konferensen om etnisk och religiös konfliktlösning och fredsbyggande som arrangerades tillsammans med Mercy College, New York. Tema: "Etno-religiösa konflikter och ekonomisk tillväxt: Finns det ett samband?"

Bland deltagarna fanns konfliktlösningsexperter, forskare, forskare, studenter, praktiker, beslutsfattare, delegater som representerade råden för traditionella härskare/urfolksledare och religiösa ledare från många länder runt om i världen.

Vi är tacksamma mot våra sponsorer, särskilt Mercy College, för att de stöttat årets konferens.

Deltagare som vill ladda ner kopior av sina bilder bör besöka vår Facebook-album och klicka på 2019 års internationella konferens – Dag ett foton  och Dag två bilder

Dela

Relaterade artiklar

Konvertering till islam och etnisk nationalism i Malaysia

Denna artikel är en del av ett större forskningsprojekt som fokuserar på framväxten av etnisk malaysisk nationalism och överhöghet i Malaysia. Även om framväxten av etnisk malaysisk nationalism kan tillskrivas olika faktorer, fokuserar detta dokument specifikt på den islamiska konverteringslagen i Malaysia och huruvida den har förstärkt känslan av etnisk malaysisk överhöghet eller inte. Malaysia är ett multietniskt och multireligiöst land som blev självständigt 1957 från britterna. Malajerna som är den största etniska gruppen har alltid betraktat religionen islam som en del av sin identitet som skiljer dem från andra etniska grupper som fördes in i landet under brittiskt kolonialstyre. Medan islam är den officiella religionen tillåter konstitutionen att andra religioner utövas fredligt av icke-malaysiska malaysier, nämligen etniska kineser och indianer. Den islamiska lagen som reglerar muslimska äktenskap i Malaysia har dock föreskrivit att icke-muslimer måste konvertera till islam om de vill gifta sig med muslimer. I den här artikeln hävdar jag att den islamiska konverteringslagen har använts som ett verktyg för att stärka känslan av etnisk malaysisk nationalism i Malaysia. Preliminära data samlades in baserat på intervjuer med malaysiska muslimer som är gifta med icke-malajer. Resultaten har visat att majoriteten av malaysiska intervjupersoner anser att konvertera till islam är lika absolut nödvändigt som den islamiska religionen och statens lagar kräver. Dessutom ser de inte heller någon anledning till varför icke-malajer skulle motsätta sig att konvertera till islam, eftersom barnen vid giftermål automatiskt kommer att betraktas som malajer enligt konstitutionen, som också kommer med status och privilegier. Synpunkter på icke-malajer som har konverterat till islam baserades på sekundära intervjuer som har genomförts av andra forskare. Eftersom att vara muslim är förknippad med att vara en malaj, känner sig många icke-malayser som konverterat berövade på sin känsla av religiös och etnisk identitet och känner sig pressade att ta till sig den etniska malaysiska kulturen. Även om det kan vara svårt att ändra omvandlingslagen, kan öppna interreligiösa dialoger i skolor och i offentlig sektor vara det första steget för att ta itu med detta problem.

Dela