Styrkor och svagheter med Kinas karaktäristiska medlingsmodell

Sammanfattning:

Som en föredragen och populär metod för tvistlösning med en lång historia och tradition har den kinesiska medlingsmodellen utvecklats till en karakteristisk och blandad form. Den karakteristiska medlingsmodellen indikerar att å ena sidan har den starkt institutionaliserade medlingsstilen som styrs av lokala domstolar använts i stor utsträckning i de flesta kuststäder med relativt ekonomisk utveckling; å andra sidan existerar den traditionella medlingsmetoden genom vilken tvister mestadels löses genom bychefer, klanledare och/eller samhällseliter fortfarande och praktiseras i Kinas landsbygdsområden. Denna forskningsstudie introducerar särdragen hos Kinas medlingsmodell och diskuterar fördelarna och svagheterna med Kinas karakteristiska medlingsmodell.

Läs eller ladda ner hela papper:

Wang, Zhiwei (2019). Styrkor och svagheter med Kinas karaktäristiska medlingsmodell

Journal of Living Together, 6 (1), s. 144-152, 2019, ISSN: 2373-6615 (Print); 2373-6631 (online).

@Artikel{Wang2019
Titel = {Strengths and Weaknesses of China's Characteristic Mediation Model}
Författare = {Zhiwei Wang}
URL = {https://icermediation.org/chinas-mediation-model/}
ISSN = {2373-6615 (Skriv ut); 2373-6631 (online)}
År = {2019}
Datum = {2019-12-18}
Journal = {Journal of Living Together}
Volym = {6}
Antal = {1}
Sidor = {144-152}
Utgivare = {International Center for Ethno-Religious Mediation}
Adress = {Mount Vernon, New York}
Upplaga = {2019}.

Dela

Relaterade artiklar

Kan flera sanningar existera samtidigt? Så här kan en kritik i representanthuset bana väg för tuffa men kritiska diskussioner om den israelisk-palestinska konflikten ur olika perspektiv

Den här bloggen fördjupar sig i den israelisk-palestinska konflikten med erkännande av olika perspektiv. Det börjar med en granskning av representanten Rashida Tlaibs misstroendevotum och tar sedan hänsyn till de växande samtalen mellan olika samhällen – lokalt, nationellt och globalt – som lyfter fram den splittring som finns runt om. Situationen är mycket komplex och involverar många frågor som tvist mellan personer med olika religioner och etnicitet, oproportionerlig behandling av husrepresentanter i kammarens disciplinära process och en djupt rotad konflikt mellan flera generationer. Inveckladheten i Tlaibs misstroendevotum och den seismiska inverkan den har haft på så många gör det ännu mer avgörande att undersöka händelserna som äger rum mellan Israel och Palestina. Alla verkar ha rätt svar, men ingen kan hålla med. Varför är det så?

Dela

Konvertering till islam och etnisk nationalism i Malaysia

Denna artikel är en del av ett större forskningsprojekt som fokuserar på framväxten av etnisk malaysisk nationalism och överhöghet i Malaysia. Även om framväxten av etnisk malaysisk nationalism kan tillskrivas olika faktorer, fokuserar detta dokument specifikt på den islamiska konverteringslagen i Malaysia och huruvida den har förstärkt känslan av etnisk malaysisk överhöghet eller inte. Malaysia är ett multietniskt och multireligiöst land som blev självständigt 1957 från britterna. Malajerna som är den största etniska gruppen har alltid betraktat religionen islam som en del av sin identitet som skiljer dem från andra etniska grupper som fördes in i landet under brittiskt kolonialstyre. Medan islam är den officiella religionen tillåter konstitutionen att andra religioner utövas fredligt av icke-malaysiska malaysier, nämligen etniska kineser och indianer. Den islamiska lagen som reglerar muslimska äktenskap i Malaysia har dock föreskrivit att icke-muslimer måste konvertera till islam om de vill gifta sig med muslimer. I den här artikeln hävdar jag att den islamiska konverteringslagen har använts som ett verktyg för att stärka känslan av etnisk malaysisk nationalism i Malaysia. Preliminära data samlades in baserat på intervjuer med malaysiska muslimer som är gifta med icke-malajer. Resultaten har visat att majoriteten av malaysiska intervjupersoner anser att konvertera till islam är lika absolut nödvändigt som den islamiska religionen och statens lagar kräver. Dessutom ser de inte heller någon anledning till varför icke-malajer skulle motsätta sig att konvertera till islam, eftersom barnen vid giftermål automatiskt kommer att betraktas som malajer enligt konstitutionen, som också kommer med status och privilegier. Synpunkter på icke-malajer som har konverterat till islam baserades på sekundära intervjuer som har genomförts av andra forskare. Eftersom att vara muslim är förknippad med att vara en malaj, känner sig många icke-malayser som konverterat berövade på sin känsla av religiös och etnisk identitet och känner sig pressade att ta till sig den etniska malaysiska kulturen. Även om det kan vara svårt att ändra omvandlingslagen, kan öppna interreligiösa dialoger i skolor och i offentlig sektor vara det första steget för att ta itu med detta problem.

Dela

Religioner i Igboland: Diversifiering, relevans och tillhörighet

Religion är ett av de socioekonomiska fenomenen med obestridliga effekter på mänskligheten var som helst i världen. Hur helig det än verkar är religionen inte bara viktig för förståelsen av existensen av en ursprungsbefolkning utan har också politisk relevans i interetniska och utvecklingsmässiga sammanhang. Historiska och etnografiska bevis på olika manifestationer och nomenklaturer av fenomenet religion finns i överflöd. Igbo-nationen i södra Nigeria, på båda sidor om Nigerfloden, är en av de största svarta entreprenörskulturgrupperna i Afrika, med omisskännlig religiös glöd som implicerar hållbar utveckling och interetniska interaktioner inom dess traditionella gränser. Men det religiösa landskapet i Igboland förändras ständigt. Fram till 1840 var Igbos dominerande religion(er) inhemsk eller traditionell. Mindre än två decennier senare, när kristen missionsverksamhet började i området, släpptes en ny kraft lös som så småningom skulle omkonfigurera det inhemska religiösa landskapet i området. Kristendomen växte till att dvärga den senares dominans. Före hundraårsjubileet av kristendomen i Igboland uppstod islam och andra mindre hegemoniska trosriktningar för att tävla mot inhemska Igbo-religioner och kristendomen. Detta dokument spårar den religiösa diversifieringen och dess funktionella relevans för en harmonisk utveckling i Igboland. Den hämtar sina data från publicerade verk, intervjuer och artefakter. Den hävdar att när nya religioner dyker upp kommer det religiösa landskapet i Igbo att fortsätta att diversifiera sig och/eller anpassa sig, antingen för inklusivitet eller exklusivitet bland de befintliga och framväxande religionerna, för Igbos överlevnad.

Dela

Etnicitet som ett verktyg för att lugna religiös extremism: en fallstudie av intrastatliga konflikter i Somalia

Klansystemet och religionen i Somalia är de två mest framträdande identiteterna som definierar den somaliska nationens grundläggande sociala struktur. Denna struktur har varit den främsta förenande faktorn för det somaliska folket. Tyvärr uppfattas samma system som en stötesten för lösningen av den somaliska intrastatliga konflikten. Observera att klanen framstår som den centrala pelaren i social struktur i Somalia. Det är ingången till det somaliska folkets försörjning. Denna artikel undersöker möjligheten att omvandla dominansen av klansläktskap till en möjlighet att neutralisera den negativa effekten av religiös extremism. Uppsatsen antar konflikttransformationsteorin som föreslogs av John Paul Lederach. Den filosofiska synen på artikeln är positiv fred som framhållits av Galtung. Primärdata samlades in genom frågeformulär, fokusgruppsdiskussioner (FGDs) och semistrukturerade intervjuscheman med 223 respondenter med kunskap om konfliktfrågor i Somalia. Sekundärdata samlades in genom en litteraturgenomgång av böcker och tidskrifter. Studien identifierade klanen som den potenta outfiten i Somalia som kan engagera den religiösa extremistgruppen Al Shabaab i förhandlingar om fred. Det är omöjligt att erövra Al Shabaab eftersom det verkar inom befolkningen och har hög anpassningsförmåga genom att använda asymmetrisk krigföringstaktik. Dessutom uppfattas Somalias regering av Al Shabaab som konstgjord och därför en olaglig, ovärdig partner att förhandla med. Att engagera gruppen i förhandlingar är dessutom ett dilemma; demokratier förhandlar inte med terrorgrupper så att de legitimerar dem som befolkningens röst. Därför blir klanen den läsbara enheten för att hantera ansvaret för förhandlingen mellan regeringen och den religiösa extremistgruppen Al Shabaab. Klanen kan också spela en nyckelroll för att nå ut till ungdomar som är mål för radikaliseringskampanjer från extremistgrupper. Studien rekommenderar att klansystemet i Somalia, som en viktig institution i landet, bör samarbetas med för att ge en mellanväg i konflikten och fungera som en bro mellan staten och den religiösa extremistgruppen Al Shabaab. Klansystemet kommer sannolikt att ge hemgjorda lösningar på konflikten.

Dela