Kampen mot terrorism: En litteraturrecension

Sammanfattning:

Terrorismen och de säkerhetshot som den utgör mot enskilda stater och det globala samfundet dominerar för närvarande den offentliga debatten. Forskare, beslutsfattare och vanliga medborgare är engagerade i en oändlig undersökning av terrorismens natur, grundorsaker, effekter, trender, mönster och botemedel. Även om seriös akademisk forskning om terrorism går tillbaka till början av 1970- och 1980-talen (Crenshaw, 2014), fungerade terrorattacken 9/11 i USA som en katalysator som intensifierade forskningsinsatserna inom de akademiska kretsarna (Sageman, 2014). Denna litteraturöversikt syftar till att i detalj utforska fem grundläggande frågor som står i centrum för akademisk forskning om terrorism. Dessa frågor är: Finns det en globalt accepterad definition av terrorism? Tar politiska beslutsfattare verkligen upp de grundläggande orsakerna till terrorism eller bekämpar de dess symptom? I vilken utsträckning har terrorismen och dess hot mot fred och säkerhet lämnat ett outplånligt ärr på mänskligheten? Om vi ​​skulle betrakta terrorism som en allmän sjukdom, vilka typer av mediciner skulle kunna ordineras för att permanent bota den? Vilka metoder, tekniker och processer skulle vara lämpliga för att hjälpa drabbade grupper att engagera sig i en meningsfull diskussion om ämnet terrorism för att skapa ömsesidigt acceptabla och genomförbara lösningar som bygger på tillförlitlig information och respekt för individers och gruppers värdighet och rättigheter? För att besvara dessa frågor presenteras en grundlig undersökning av tillgänglig forskningslitteratur om definition, orsaker och lösningar av terrorism. Litteraturen som används i granskningen och analysen är peer-reviewed tidskriftsartiklar som nås och hämtas via ProQuest Central-databaserna, såväl som forskningsresultat publicerade i redigerade volymer och vetenskapliga böcker. Denna forskning är ett vetenskapligt bidrag till den pågående diskussionen om terrorismbekämpningsteorier och -praxis, och ett viktigt verktyg för folkbildning i ämnet.

Läs eller ladda ner hela papper:

Ugorji, Basil (2015). Kampen mot terrorism: En litteraturrecension

Journal of Living Together, 2-3 (1), s. 125-140, 2015, ISSN: 2373-6615 (Print); 2373-6631 (online).

@Artikel{Ugorji2015
Titel = {Combating Terrorism: A Literature Review}
Författare = {Basil Ugorji}
URL = {https://icermediation.org/combating-terrorism/}
ISSN = {2373-6615 (Skriv ut); 2373-6631 (online)}
År = {2015}
Datum = {2015-12-18}
IssueTitle = {Faith Based Conflict Resolution: Exploring the Shared Values ​​in the Abrahamic Religious Traditions}
Journal = {Journal of Living Together}
Volym = {2-3}
Antal = {1}
Sidor = {125-140}
Utgivare = {International Center for Ethno-Religious Mediation}
Adress = {Mount Vernon, New York}
Upplaga = {2016}.

Dela

Relaterade artiklar

Religioner i Igboland: Diversifiering, relevans och tillhörighet

Religion är ett av de socioekonomiska fenomenen med obestridliga effekter på mänskligheten var som helst i världen. Hur helig det än verkar är religionen inte bara viktig för förståelsen av existensen av en ursprungsbefolkning utan har också politisk relevans i interetniska och utvecklingsmässiga sammanhang. Historiska och etnografiska bevis på olika manifestationer och nomenklaturer av fenomenet religion finns i överflöd. Igbo-nationen i södra Nigeria, på båda sidor om Nigerfloden, är en av de största svarta entreprenörskulturgrupperna i Afrika, med omisskännlig religiös glöd som implicerar hållbar utveckling och interetniska interaktioner inom dess traditionella gränser. Men det religiösa landskapet i Igboland förändras ständigt. Fram till 1840 var Igbos dominerande religion(er) inhemsk eller traditionell. Mindre än två decennier senare, när kristen missionsverksamhet började i området, släpptes en ny kraft lös som så småningom skulle omkonfigurera det inhemska religiösa landskapet i området. Kristendomen växte till att dvärga den senares dominans. Före hundraårsjubileet av kristendomen i Igboland uppstod islam och andra mindre hegemoniska trosriktningar för att tävla mot inhemska Igbo-religioner och kristendomen. Detta dokument spårar den religiösa diversifieringen och dess funktionella relevans för en harmonisk utveckling i Igboland. Den hämtar sina data från publicerade verk, intervjuer och artefakter. Den hävdar att när nya religioner dyker upp kommer det religiösa landskapet i Igbo att fortsätta att diversifiera sig och/eller anpassa sig, antingen för inklusivitet eller exklusivitet bland de befintliga och framväxande religionerna, för Igbos överlevnad.

Dela