Gott nytt år! ICERMediation-appen kommer att lanseras i januari 2023

Gott nytt år från ICERMediation

Vi är tacksamma över att ha arbetat med dig under 2022. 2022 var fullt av aktiviteter på ICERMediation. 

  • Vi var värdar för över 6 föreläsningar under våra månatliga medlemsmöten. Föreläsningarna behandlade framväxande frågor inom etniska, rasistiska och religiösa konflikter och konfliktlösning i olika regioner i världen
  • Vi utbildade och certifierade 18 nya etno-religiösa medlare
  • Vi var värdar för den sjunde årliga internationella konferensen om etnisk och religiös konfliktlösning och fredsbyggande på Manhattanville College i Purchase, New York
  • Vi var aktivt involverade i FN:s möten genom vår särskilda rådgivande status med FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC)
  • Vi publicerade viktiga referentgranskade artiklar i Journal of Living Together, Volym 7, Issue 1, Ethno-Religious Conflict and Economic Change
  • Vi designade och lanserade en webbplats för sociala medier i augusti 2022 med den nya omprofileringen, ICERMediation
  • Vi skapade två nya projekt – Virtuella ursprungsbefolkningar och Leva tillsammans-rörelse – ska implementeras under första kvartalet 2023
  • Vi utvecklade en mobilapp – ICERMediation-appen – som ska publiceras i App Store och Play Store i januari 2023 så att användare som du kan ladda ner appen. ICERMediation-appen kommer att användas för att implementera Virtuella ursprungsbefolkningar och Leva tillsammans-rörelse i olika länder runt om i världen. Ursprungsledare kommer att kunna skapa sina virtuella ursprungsbefolkningar i appen. Accepterade fredsbyggare och konfliktlösningsproffs kommer att kunna skapa ett Living Together Movement Chapter för sina städer eller universitet på ICERMediation-appen. 
ICERMediation App Rebranding Icon skalad
ICERMediation App Rebranding Launch Screen skalad
ICERMediation App Rebranding Inloggningsskärm skalad

Vi ser mycket fram emot att arbeta med dig för att bygga inkluderande samhällen i städer, städer och skolor runt om i världen.

Glöm inte att skicka ett förslag eller anmäla dig till Sjunde årliga internationella konferensen om etnisk och religiös konfliktlösning och fredsbyggande planerad till 26 september – 28 september 2023 i New York City. 

Med frid och välsignelser,
Basil Ugorji, Ph.D.
VD och koncernchef
Internationellt centrum för etno-religiös medling (ICERMediation)
Hemsida: https://icermediation.org/community/bugorji/

Dela

Relaterade artiklar

Religioner i Igboland: Diversifiering, relevans och tillhörighet

Religion är ett av de socioekonomiska fenomenen med obestridliga effekter på mänskligheten var som helst i världen. Hur helig det än verkar är religionen inte bara viktig för förståelsen av existensen av en ursprungsbefolkning utan har också politisk relevans i interetniska och utvecklingsmässiga sammanhang. Historiska och etnografiska bevis på olika manifestationer och nomenklaturer av fenomenet religion finns i överflöd. Igbo-nationen i södra Nigeria, på båda sidor om Nigerfloden, är en av de största svarta entreprenörskulturgrupperna i Afrika, med omisskännlig religiös glöd som implicerar hållbar utveckling och interetniska interaktioner inom dess traditionella gränser. Men det religiösa landskapet i Igboland förändras ständigt. Fram till 1840 var Igbos dominerande religion(er) inhemsk eller traditionell. Mindre än två decennier senare, när kristen missionsverksamhet började i området, släpptes en ny kraft lös som så småningom skulle omkonfigurera det inhemska religiösa landskapet i området. Kristendomen växte till att dvärga den senares dominans. Före hundraårsjubileet av kristendomen i Igboland uppstod islam och andra mindre hegemoniska trosriktningar för att tävla mot inhemska Igbo-religioner och kristendomen. Detta dokument spårar den religiösa diversifieringen och dess funktionella relevans för en harmonisk utveckling i Igboland. Den hämtar sina data från publicerade verk, intervjuer och artefakter. Den hävdar att när nya religioner dyker upp kommer det religiösa landskapet i Igbo att fortsätta att diversifiera sig och/eller anpassa sig, antingen för inklusivitet eller exklusivitet bland de befintliga och framväxande religionerna, för Igbos överlevnad.

Dela

Konvertering till islam och etnisk nationalism i Malaysia

Denna artikel är en del av ett större forskningsprojekt som fokuserar på framväxten av etnisk malaysisk nationalism och överhöghet i Malaysia. Även om framväxten av etnisk malaysisk nationalism kan tillskrivas olika faktorer, fokuserar detta dokument specifikt på den islamiska konverteringslagen i Malaysia och huruvida den har förstärkt känslan av etnisk malaysisk överhöghet eller inte. Malaysia är ett multietniskt och multireligiöst land som blev självständigt 1957 från britterna. Malajerna som är den största etniska gruppen har alltid betraktat religionen islam som en del av sin identitet som skiljer dem från andra etniska grupper som fördes in i landet under brittiskt kolonialstyre. Medan islam är den officiella religionen tillåter konstitutionen att andra religioner utövas fredligt av icke-malaysiska malaysier, nämligen etniska kineser och indianer. Den islamiska lagen som reglerar muslimska äktenskap i Malaysia har dock föreskrivit att icke-muslimer måste konvertera till islam om de vill gifta sig med muslimer. I den här artikeln hävdar jag att den islamiska konverteringslagen har använts som ett verktyg för att stärka känslan av etnisk malaysisk nationalism i Malaysia. Preliminära data samlades in baserat på intervjuer med malaysiska muslimer som är gifta med icke-malajer. Resultaten har visat att majoriteten av malaysiska intervjupersoner anser att konvertera till islam är lika absolut nödvändigt som den islamiska religionen och statens lagar kräver. Dessutom ser de inte heller någon anledning till varför icke-malajer skulle motsätta sig att konvertera till islam, eftersom barnen vid giftermål automatiskt kommer att betraktas som malajer enligt konstitutionen, som också kommer med status och privilegier. Synpunkter på icke-malajer som har konverterat till islam baserades på sekundära intervjuer som har genomförts av andra forskare. Eftersom att vara muslim är förknippad med att vara en malaj, känner sig många icke-malayser som konverterat berövade på sin känsla av religiös och etnisk identitet och känner sig pressade att ta till sig den etniska malaysiska kulturen. Även om det kan vara svårt att ändra omvandlingslagen, kan öppna interreligiösa dialoger i skolor och i offentlig sektor vara det första steget för att ta itu med detta problem.

Dela