Interreligiös dialog för att avradikalisera radikalisering: Berättelser som fredsbyggande i Indonesien

Sammanfattning:

Som svar på historien om etno-religiösa konflikter i Indonesien finns det ett starkt engagemang från såväl statliga som icke-statliga organisationer för att konstruktivt och kreativt ta itu med sådana konflikter som ett sätt att bevara stödet för religiös pluralism, och att ta en stark hållning mot radikalisering. Ett av de mest effektiva verktygen som används för att arbeta mot detta mål är interreligiös dialog. Denna artikel utforskar användningen av interreligiös dialog som ett fredsbyggande verktyg i Indonesien, som effektivt har använts för att bygga motberättelser om etnisk-religiös identitet. Storytelling, i dialogsammanhang, fungerar som en fredsbyggande process som skapar gemensamma grunder och i slutändan samskapar framväxande berättelser om samarbete och återuppbyggnad. Som sådan skapar berättandet en inbjudan till återställande av värdighet, något som lätt går förlorat under konflikter, och något som måste återvinnas för att lösningen ska slå rot. Slutsatserna placerar interreligiös dialog som både ett transformativt verktyg i efterdyningarna av etno-religiösa konflikter, och som ett möjligt sätt att förhindra framtida illdåd.

Läs eller ladda ner hela papper:

Byron, Amanda Smith (2016). Interreligiös dialog för att avradikalisera radikalisering: Berättelser som fredsbyggande i Indonesien

Journal of Living Together, 2-3 (1), s. 92-102, 2016, ISSN: 2373-6615 (Print); 2373-6631 (online).

@Artikel{Byron2016
Titel = {Interfaith Dialogue to De-Radicalize Radicalization: Storytelling as Peacebuilding in Indonesia}
Författare = {Amanda Smith Byron}
URL = {https://icermediation.org/interfaith-dialogue-to-de-radicalize-radicalization/}
ISSN = {2373-6615 (Skriv ut); 2373-6631 (online)}
År = {2016}
Datum = {2016-12-18}
IssueTitle = {Faith Based Conflict Resolution: Exploring the Shared Values ​​in the Abrahamic Religious Traditions}
Journal = {Journal of Living Together}
Volym = {2-3}
Antal = {1}
Sidor = { 92-102}
Utgivare = {International Center for Ethno-Religious Mediation}
Adress = {Mount Vernon, New York}
Upplaga = {2016}.

Dela

Relaterade artiklar

Konvertering till islam och etnisk nationalism i Malaysia

Denna artikel är en del av ett större forskningsprojekt som fokuserar på framväxten av etnisk malaysisk nationalism och överhöghet i Malaysia. Även om framväxten av etnisk malaysisk nationalism kan tillskrivas olika faktorer, fokuserar detta dokument specifikt på den islamiska konverteringslagen i Malaysia och huruvida den har förstärkt känslan av etnisk malaysisk överhöghet eller inte. Malaysia är ett multietniskt och multireligiöst land som blev självständigt 1957 från britterna. Malajerna som är den största etniska gruppen har alltid betraktat religionen islam som en del av sin identitet som skiljer dem från andra etniska grupper som fördes in i landet under brittiskt kolonialstyre. Medan islam är den officiella religionen tillåter konstitutionen att andra religioner utövas fredligt av icke-malaysiska malaysier, nämligen etniska kineser och indianer. Den islamiska lagen som reglerar muslimska äktenskap i Malaysia har dock föreskrivit att icke-muslimer måste konvertera till islam om de vill gifta sig med muslimer. I den här artikeln hävdar jag att den islamiska konverteringslagen har använts som ett verktyg för att stärka känslan av etnisk malaysisk nationalism i Malaysia. Preliminära data samlades in baserat på intervjuer med malaysiska muslimer som är gifta med icke-malajer. Resultaten har visat att majoriteten av malaysiska intervjupersoner anser att konvertera till islam är lika absolut nödvändigt som den islamiska religionen och statens lagar kräver. Dessutom ser de inte heller någon anledning till varför icke-malajer skulle motsätta sig att konvertera till islam, eftersom barnen vid giftermål automatiskt kommer att betraktas som malajer enligt konstitutionen, som också kommer med status och privilegier. Synpunkter på icke-malajer som har konverterat till islam baserades på sekundära intervjuer som har genomförts av andra forskare. Eftersom att vara muslim är förknippad med att vara en malaj, känner sig många icke-malayser som konverterat berövade på sin känsla av religiös och etnisk identitet och känner sig pressade att ta till sig den etniska malaysiska kulturen. Även om det kan vara svårt att ändra omvandlingslagen, kan öppna interreligiösa dialoger i skolor och i offentlig sektor vara det första steget för att ta itu med detta problem.

Dela

Bygga motståndskraftiga samhällen: barnfokuserade ansvarsmekanismer för Yazidi-gemenskapen efter folkmordet (2014)

Denna studie fokuserar på två vägar genom vilka ansvarsmekanismer kan eftersträvas i den yazidiska gemenskapen efter folkmordseran: rättsliga och icke-rättsliga. Övergångsrättvisa är en unik möjlighet efter krisen att stödja en gemenskaps övergång och främja en känsla av motståndskraft och hopp genom ett strategiskt, flerdimensionellt stöd. Det finns ingen "one size fits all"-metod i dessa typer av processer, och detta dokument tar hänsyn till en mängd viktiga faktorer för att etablera grunden för ett effektivt tillvägagångssätt för att inte bara hålla medlemmar av Islamiska staten Irak och Levanten (ISIL). ansvariga för sina brott mot mänskligheten, men för att ge yazidiska medlemmar, särskilt barn, möjlighet att återfå en känsla av självständighet och säkerhet. Därmed fastställer forskare de internationella standarderna för barns skyldigheter för mänskliga rättigheter, och specificerar vilka som är relevanta i irakiska och kurdiska sammanhang. Sedan, genom att analysera lärdomar från fallstudier av liknande scenarier i Sierra Leone och Liberia, rekommenderar studien tvärvetenskapliga ansvarsmekanismer som är centrerade kring att uppmuntra barns deltagande och skydd inom yazidiska sammanhang. Det finns särskilda vägar genom vilka barn kan och bör delta. Intervjuer i irakiska Kurdistan med sju överlevande barn från ISIL-fångenskap gjorde det möjligt för förstahandskonton att informera om de nuvarande luckorna i att ta hand om deras behov efter fångenskapen, och ledde till skapandet av ISIL-militanta profiler, som kopplade påstådda gärningsmän till specifika brott mot internationell lag. Dessa vittnesmål ger en unik inblick i den unga yazidiernas överlevandeupplevelse, och när de analyseras i de bredare religiösa, samhälleliga och regionala sammanhangen ger de klarhet i holistiska nästa steg. Forskare hoppas kunna förmedla en känsla av att det är brådskande att etablera effektiva övergångsrättsmekanismer för det yazidiska samfundet och uppmanar specifika aktörer, såväl som det internationella samfundet att utnyttja universell jurisdiktion och främja inrättandet av en sannings- och försoningskommission (TRC) som en icke-bestraffande sätt att hedra yazidiers upplevelser, samtidigt som man hedrar barnets upplevelse.

Dela