Ramadankonflikten i ett kristet område i Wien

Vad hände? Historisk bakgrund till konflikten

Ramadankonflikten är en konflikt mellan grupper och inträffade i ett lugnt bostadsområde i Österrikes huvudstad Wien. Det är en konflikt mellan invånarna (som är – som de flesta österrikare – kristna) i ett hyreshus och en kulturell organisation av bosniska muslimer (”Bosniakischer Kulturverein”) som hade hyrt ett rum på bottenvåningen i det namngivna bostadsområdet för att öva. deras religiösa ritualer.

Innan den islamiska kulturorganisationen flyttade in hade en entreprenör ockuperat platsen. Detta byte av hyresgäster 2014 orsakade några allvarliga förändringar i interkulturell samexistens, särskilt under månaden ramadan.

På grund av deras strikta ritualer under den månaden då muslimer samlas efter solnedgången för att fira avslutningen av fastan med böner, sånger och måltider som kan sträcka sig till midnatt, var ökningen av buller på natten avsevärt problematisk. Muslimerna pratade utomhus och rökte mycket (eftersom dessa uppenbarligen var tillåtna så fort halvmånen steg upp på himlen). Detta var mycket irriterande för de omkringboende som ville ha en lugn natt och som var rökfria. I slutet av Ramadan, som var höjdpunkten under denna period, firade muslimerna ännu mer högljutt framför huset, och grannar började äntligen klaga.

Några av invånarna samlades, konfronterade och berättade för muslimerna att deras beteende på natten inte var acceptabelt eftersom andra ville sova. Muslimerna kände sig kränkta och började diskutera sin rätt att uttrycka sina heliga ritualer och sin glädje i slutet av denna viktiga tid i islamisk religion.

Varje annans berättelser – hur varje person förstår situationen och varför

Muslimens berättelse – Det är de som är problemet.

Placera: Vi är bra muslimer. Vi vill hedra vår religion och tjäna Allah som han sa åt oss att göra. Andra borde respektera våra rättigheter och vår samvetsgrannhet gentemot vår religion.

Intressen:

Säkerhet / Säkerhet: Vi respekterar vår tradition och vi känner oss trygga i att odla våra ritualer när vi visar Allah att vi är goda människor som hedrar honom och hans ord som han gav oss genom vår profet Mohammed. Allah skyddar dem som ägnar sig åt honom. Genom att utöva våra ritualer som är lika gamla som Koranen, visar vi vår ärlighet och lojalitet. Detta gör att vi känner oss trygga, värdiga och skyddade av Allah.

Fysiologiska behov: I vår tradition är det vår rättighet att fira högt i slutet av Ramadan. Vi ska äta och dricka och uttrycka vår glädje. Om vi ​​inte kan praktisera och upprätthålla vår religiösa övertygelse som det är meningen att vi ska, dyrkar vi inte Allah på ett adekvat sätt.

Tillhörighet / Vi / Team Spirit: Vi vill känna oss accepterade i vår tradition som muslimer. Vi är vanliga muslimer som respekterar vår religion och som vill behålla de värderingar som vi har vuxit upp med. Att gå samman för att fira som en gemenskap ger oss en känsla av samhörighet.

Självkänsla / Respekt: Vi behöver att du respekterar vår rätt att utöva vår religion. Och vi vill att ni respekterar vår plikt att fira Ramadan som beskrivs i Koranen. När vi gör det känner vi oss glada och bekväma när vi tjänar och dyrkar Allah genom våra handlingar och vår glädje.

Självförverkligande: Vi har alltid varit trogna vår religion och vi vill fortsätta att behaga Allah eftersom det är vårt mål att vara troende muslimer under hela våra liv.

Den (kristna) invånarens berättelse – De är problemet genom att inte respektera den österrikiska kulturens koder och regler.

Placera: Vi vill bli respekterade i vårt eget land där det finns kulturella och sociala normer och regler som tillåter en harmonisk samexistens.

Intressen:

Säkerhet/säkerhet: Vi har valt detta område att bo då det är ett lugnt och säkert område i Wien. I Österrike finns det en lag som säger att vi efter 10:00 inte får störa eller irritera någon genom att buller. Om någon medvetet agerar mot lagen kommer polisen att tillkallas för att upprätthålla lag och ordning.

Fysiologiska behov: Vi måste få tillräckligt med sömn på natten. Och på grund av den varma temperaturen föredrar vi att öppna våra fönster. Men när vi gör det hör vi allt oväsen och andas in röken som kommer från samlingen av muslimer i området framför våra lägenheter. Dessutom är vi rökfria invånare och uppskattar att ha frisk luft omkring oss. All lukt som kommer från den muslimska sammankomsten irriterar oss enormt.

Tillhörighet/familjevärden: Vi vill trivas i vårt eget land med våra värderingar, vanor och rättigheter. Och vi vill att andra ska respektera dessa rättigheter. Störningen påverkar vårt samhälle i stort.

Självkänsla / Respekt: Vi bor i ett lugnt område och alla bidrar till denna orubbliga atmosfär. Vi känner också ansvar för att skapa harmoni för att leva tillsammans i detta bostadsområde. Det är vår plikt att vårda en hälsosam och fridfull miljö.

Självförverkligande: Vi är österrikare och vi hedrar vår kultur och våra kristna värderingar. Och vi skulle vilja fortsätta leva fredligt tillsammans. Våra traditioner, vanor och koder är viktiga för oss eftersom de tillåter oss att uttrycka vår identitet och hjälpa oss att växa som individer.

Mediation Project: Mediation Case Study utvecklad av Erika Schuh, 2017

Dela

Relaterade artiklar

Religioner i Igboland: Diversifiering, relevans och tillhörighet

Religion är ett av de socioekonomiska fenomenen med obestridliga effekter på mänskligheten var som helst i världen. Hur helig det än verkar är religionen inte bara viktig för förståelsen av existensen av en ursprungsbefolkning utan har också politisk relevans i interetniska och utvecklingsmässiga sammanhang. Historiska och etnografiska bevis på olika manifestationer och nomenklaturer av fenomenet religion finns i överflöd. Igbo-nationen i södra Nigeria, på båda sidor om Nigerfloden, är en av de största svarta entreprenörskulturgrupperna i Afrika, med omisskännlig religiös glöd som implicerar hållbar utveckling och interetniska interaktioner inom dess traditionella gränser. Men det religiösa landskapet i Igboland förändras ständigt. Fram till 1840 var Igbos dominerande religion(er) inhemsk eller traditionell. Mindre än två decennier senare, när kristen missionsverksamhet började i området, släpptes en ny kraft lös som så småningom skulle omkonfigurera det inhemska religiösa landskapet i området. Kristendomen växte till att dvärga den senares dominans. Före hundraårsjubileet av kristendomen i Igboland uppstod islam och andra mindre hegemoniska trosriktningar för att tävla mot inhemska Igbo-religioner och kristendomen. Detta dokument spårar den religiösa diversifieringen och dess funktionella relevans för en harmonisk utveckling i Igboland. Den hämtar sina data från publicerade verk, intervjuer och artefakter. Den hävdar att när nya religioner dyker upp kommer det religiösa landskapet i Igbo att fortsätta att diversifiera sig och/eller anpassa sig, antingen för inklusivitet eller exklusivitet bland de befintliga och framväxande religionerna, för Igbos överlevnad.

Dela

Konvertering till islam och etnisk nationalism i Malaysia

Denna artikel är en del av ett större forskningsprojekt som fokuserar på framväxten av etnisk malaysisk nationalism och överhöghet i Malaysia. Även om framväxten av etnisk malaysisk nationalism kan tillskrivas olika faktorer, fokuserar detta dokument specifikt på den islamiska konverteringslagen i Malaysia och huruvida den har förstärkt känslan av etnisk malaysisk överhöghet eller inte. Malaysia är ett multietniskt och multireligiöst land som blev självständigt 1957 från britterna. Malajerna som är den största etniska gruppen har alltid betraktat religionen islam som en del av sin identitet som skiljer dem från andra etniska grupper som fördes in i landet under brittiskt kolonialstyre. Medan islam är den officiella religionen tillåter konstitutionen att andra religioner utövas fredligt av icke-malaysiska malaysier, nämligen etniska kineser och indianer. Den islamiska lagen som reglerar muslimska äktenskap i Malaysia har dock föreskrivit att icke-muslimer måste konvertera till islam om de vill gifta sig med muslimer. I den här artikeln hävdar jag att den islamiska konverteringslagen har använts som ett verktyg för att stärka känslan av etnisk malaysisk nationalism i Malaysia. Preliminära data samlades in baserat på intervjuer med malaysiska muslimer som är gifta med icke-malajer. Resultaten har visat att majoriteten av malaysiska intervjupersoner anser att konvertera till islam är lika absolut nödvändigt som den islamiska religionen och statens lagar kräver. Dessutom ser de inte heller någon anledning till varför icke-malajer skulle motsätta sig att konvertera till islam, eftersom barnen vid giftermål automatiskt kommer att betraktas som malajer enligt konstitutionen, som också kommer med status och privilegier. Synpunkter på icke-malajer som har konverterat till islam baserades på sekundära intervjuer som har genomförts av andra forskare. Eftersom att vara muslim är förknippad med att vara en malaj, känner sig många icke-malayser som konverterat berövade på sin känsla av religiös och etnisk identitet och känner sig pressade att ta till sig den etniska malaysiska kulturen. Även om det kan vara svårt att ändra omvandlingslagen, kan öppna interreligiösa dialoger i skolor och i offentlig sektor vara det första steget för att ta itu med detta problem.

Dela