Dialectics of War and Peace: The Pokot Alternative Regimes of War and Peace

Sammanfattning:

Under lång tid har utomstående ledda konfliktinterventioner som syftar till att ta itu med våldsamma konflikter mellan och mellan samhällen som gränsar norra Kenya och östra Uganda varit mindre än tillfredsställande, endast lyckats uppnå tillfällig vapenvila och korta episoder av relativ fred. Med tanke på ett sådant ihållande misslyckande av dessa ansträngningar, försökte denna studie fastställa om Pokot-folkets (och hennes grannars) kulturella system är ansvarigt för att göra sådana ansträngningar ineffektiva. Studien antog en kvalitativ ansats med intervjuer och fokusgruppsdiskussioner som datainsamlingsmetoder. Studien fastställde att Pokot-folkets generationssystem (och hennes grannar i Ateker-kluster) som producerar sekellånga alternerande krigs- och fredsregimer är ansvarigt för de oändliga interetniska boskapsräderna. För det andra var utomstående ledda konfliktinterventioner under de senaste decennierna misslyckade på grund av otillräcklig förståelse av sammanhanget (generationssystem och konflikt), uppfattningen av konflikten som påverkad av faktorer utanför pastoralisternas kontext och misslyckande med att söka ingripande i arbetskonflikt som är inneboende i pastorala kultursystem. För att öka chanserna till framgång i fredsinsatser bland dessa samhällen, behöver fredsaktörer titta mer på de kulturella systemen för underliggande stiftelser som upprätthåller konflikter i särskilt etniska och interetniska miljöer för att förnya kulturellt relevanta och fungerande konfliktinterventioner. Ytterligare forskning behövs för att fastställa om dessa samhällen har mekanismer för att påskynda processer för maktöverlåtelse till fredsregimen.

Läs eller ladda ner hela papper:

Kochomay, Samuel; Akotir, Jackson (2019). Dialectics of War and Peace: The Pokot Alternative Regimes of War and Peace

Journal of Living Together, 6 (1), s. 188-200, 2019, ISSN: 2373-6615 (Print); 2373-6631 (online).

@Artikel{Kochomay2019
Titel = {Dialectics of War and Peace: The Pokot Alternate Regimes of War and Peace}
Författare = {Samuel Kochomay och Jackson Akotir}
URL = {https://icermediation.org/regimes-of-war-and-peace/}
ISSN = {2373-6615 (Skriv ut); 2373-6631 (online)}
År = {2019}
Datum = {2019-12-18}
Journal = {Journal of Living Together}
Volym = {6}
Antal = {1}
Sidor = {188-200}
Utgivare = {International Center for Ethno-Religious Mediation}
Adress = {Mount Vernon, New York}
Upplaga = {2019}.

Dela

Relaterade artiklar

Religioner i Igboland: Diversifiering, relevans och tillhörighet

Religion är ett av de socioekonomiska fenomenen med obestridliga effekter på mänskligheten var som helst i världen. Hur helig det än verkar är religionen inte bara viktig för förståelsen av existensen av en ursprungsbefolkning utan har också politisk relevans i interetniska och utvecklingsmässiga sammanhang. Historiska och etnografiska bevis på olika manifestationer och nomenklaturer av fenomenet religion finns i överflöd. Igbo-nationen i södra Nigeria, på båda sidor om Nigerfloden, är en av de största svarta entreprenörskulturgrupperna i Afrika, med omisskännlig religiös glöd som implicerar hållbar utveckling och interetniska interaktioner inom dess traditionella gränser. Men det religiösa landskapet i Igboland förändras ständigt. Fram till 1840 var Igbos dominerande religion(er) inhemsk eller traditionell. Mindre än två decennier senare, när kristen missionsverksamhet började i området, släpptes en ny kraft lös som så småningom skulle omkonfigurera det inhemska religiösa landskapet i området. Kristendomen växte till att dvärga den senares dominans. Före hundraårsjubileet av kristendomen i Igboland uppstod islam och andra mindre hegemoniska trosriktningar för att tävla mot inhemska Igbo-religioner och kristendomen. Detta dokument spårar den religiösa diversifieringen och dess funktionella relevans för en harmonisk utveckling i Igboland. Den hämtar sina data från publicerade verk, intervjuer och artefakter. Den hävdar att när nya religioner dyker upp kommer det religiösa landskapet i Igbo att fortsätta att diversifiera sig och/eller anpassa sig, antingen för inklusivitet eller exklusivitet bland de befintliga och framväxande religionerna, för Igbos överlevnad.

Dela

Konvertering till islam och etnisk nationalism i Malaysia

Denna artikel är en del av ett större forskningsprojekt som fokuserar på framväxten av etnisk malaysisk nationalism och överhöghet i Malaysia. Även om framväxten av etnisk malaysisk nationalism kan tillskrivas olika faktorer, fokuserar detta dokument specifikt på den islamiska konverteringslagen i Malaysia och huruvida den har förstärkt känslan av etnisk malaysisk överhöghet eller inte. Malaysia är ett multietniskt och multireligiöst land som blev självständigt 1957 från britterna. Malajerna som är den största etniska gruppen har alltid betraktat religionen islam som en del av sin identitet som skiljer dem från andra etniska grupper som fördes in i landet under brittiskt kolonialstyre. Medan islam är den officiella religionen tillåter konstitutionen att andra religioner utövas fredligt av icke-malaysiska malaysier, nämligen etniska kineser och indianer. Den islamiska lagen som reglerar muslimska äktenskap i Malaysia har dock föreskrivit att icke-muslimer måste konvertera till islam om de vill gifta sig med muslimer. I den här artikeln hävdar jag att den islamiska konverteringslagen har använts som ett verktyg för att stärka känslan av etnisk malaysisk nationalism i Malaysia. Preliminära data samlades in baserat på intervjuer med malaysiska muslimer som är gifta med icke-malajer. Resultaten har visat att majoriteten av malaysiska intervjupersoner anser att konvertera till islam är lika absolut nödvändigt som den islamiska religionen och statens lagar kräver. Dessutom ser de inte heller någon anledning till varför icke-malajer skulle motsätta sig att konvertera till islam, eftersom barnen vid giftermål automatiskt kommer att betraktas som malajer enligt konstitutionen, som också kommer med status och privilegier. Synpunkter på icke-malajer som har konverterat till islam baserades på sekundära intervjuer som har genomförts av andra forskare. Eftersom att vara muslim är förknippad med att vara en malaj, känner sig många icke-malayser som konverterat berövade på sin känsla av religiös och etnisk identitet och känner sig pressade att ta till sig den etniska malaysiska kulturen. Även om det kan vara svårt att ändra omvandlingslagen, kan öppna interreligiösa dialoger i skolor och i offentlig sektor vara det första steget för att ta itu med detta problem.

Dela