Behovet av en konfliktbedömning angående Jerusalems heliga esplanad
Beskrivning
Inom Israels mycket omtvistade gränser ligger Jerusalems heliga esplanad (SEJ).[1] Hem för Tempelberget/Noble Sanctuary, SEJ är en plats som länge ansetts helig av judar, muslimer och kristna. Det är ett omtvistat landområde, i en stadskärna, och skiktat med forntida religiös, historisk och arkeologisk betydelse. I mer än två årtusenden har människor levt, erövrat och vallfärdat till detta land för att ge röst åt sina böner och tro.
Kontroll av SEJ påverkar identiteten, säkerheten och andliga längtan hos ett stort antal människor. Det är en kärnfråga i de israelisk-palestinska och israelisk-arabiska konflikterna, som bidrar till regional och global destabilisering. Hittills har förhandlare och blivande fredsstiftare misslyckats med att erkänna SEJ-komponenten i konflikten som en tvist om heligt land.
En konfliktbedömning av SEJ måste göras för att belysa möjligheterna och hindren för fredsskapande i Jerusalem. Bedömningen skulle inkludera perspektiven från politiska ledare, religiösa ledare, den anhängande allmänheten och sekulära medlemmar av samhället. Genom att belysa de centrala materiella och immateriella frågorna skulle en SEJ-konfliktbedömning ge insikter och rekommendationer för beslutsfattare, och, viktigast av allt, ge en grund för framtida förhandlingar.
Behovet av en medlares konfliktbedömning
Trots årtionden av ansträngningar har förhandlingarna om ett omfattande fredsavtal för att lösa den israelisk-palestinska konflikten misslyckats. Med Hobbesianska och Huntingtonska perspektiv på religion har de primära förhandlare och medlare som är involverade i fredsprocesser hittills misslyckats med att på ett lämpligt sätt ta itu med den heliga markkomponenten i konflikten.[2] En medlars konfliktbedömning behövs för att avgöra om det finns möjligheter att utveckla lösningar på SEJ:s konkreta frågor, inom deras heliga sammanhang. Bland resultaten av bedömningen skulle vara en bestämning av genomförbarheten av att sammankalla religiösa ledare, politiska ledare, fromma och sekulära för att delta i deliberativa förhandlingar som syftar till att skapa medborgerlig sammanslagning – ett tillstånd där disputerade binder samman, trots att de fortsätter att ha olika övertygelser. , genom att djupt engagera sig i grundfrågorna i deras konflikter.
Jerusalem som problemet med återvändsgränd
Även om det är vanligt att medlare i komplexa tvister skapar fart för att nå överenskommelser om till synes svårlösta frågor genom att nå preliminära överenskommelser i mindre svåra frågor, verkar SEJ-frågorna blockera en överenskommelse om ett omfattande fredsavtal för den israelisk-palestinska konflikten. Därför måste SEJ till fullo åtgärdas tidigt i förhandlingarna för att möjliggöra ett slut på konflikten. Lösningar på SEJ-frågorna kan i sin tur informera och påverka lösningar på de andra komponenterna i konflikten.
De flesta analyser av misslyckandet i Camp David-förhandlingarna 2000 inkluderar förhandlarnas oförmåga att effektivt närma sig frågor relaterade till SEJ. Förhandlaren Dennis Ross menar att misslyckandet med att förutse dessa frågor bidrog till kollapsen av Camp David-förhandlingarna som sammankallats av president Clinton. Utan förberedelser utvecklade Ross alternativ i förhandlingarnas hetta som varken var acceptabla för premiärminister Barak eller ordförande Arafat. Ross och hans kollegor insåg också att Arafat inte kunde binda sig till några överenskommelser om SEJ utan stöd från arabvärlden.[3]
I själva verket, när han senare förklarade Israels Camp David-positioner för president George W. Bush, sa Israels premiärminister Ehud Barak, "Tempelberget är vaggan av judisk historia och det finns inget sätt att jag kommer att underteckna ett dokument som överför suveränitet över Tempelberget till palestinierna. För Israel skulle det vara ett förräderi mot det allra heligaste.”[4] Arafats avskedsord till president Clinton i slutet av förhandlingarna var på samma sätt avgörande: ”Att berätta för mig att jag måste erkänna att det finns ett tempel nedanför moskén? Jag kommer aldrig att göra det."[5] År 2000 varnade den dåvarande Egyptens president Hosni Mubarak, "alla kompromisser om Jerusalem kommer att få regionen att explodera på ett sätt som inte kan kontrolleras, och terrorismen kommer att stiga igen."[6] Dessa sekulära ledare hade viss kunskap om den symboliska kraften hos den heliga esplanaden i Jerusalem för sina folk. Men de saknade den information som var nödvändig för att förstå konsekvenserna av förslagen, och viktigast av allt, de saknade auktoritet att tolka religiösa föreskrifter till förmån för fred. Religiösa ledare, religiösa ledare och enkla troende skulle ha förstått behovet av att förlita sig på religiösa myndigheter för stöd under sådana diskussioner. Om en konfliktbedömning inför förhandlingarna hade identifierat sådana individer och klargjort områden mogna för förhandlingar samt frågor att undvika, kan förhandlare ha haft ett utökat beslutsutrymme att manövrera inom.
Professor Ruth Lapidoth kom med ett fantasifullt förslag under Camp David-förhandlingarna: ”Hennes lösning på konflikten om Tempelberget var att dela upp suveräniteten över platsen i funktionella komponenter som det fysiska och det andliga. Sålunda kan en part få fysisk suveränitet över berget, inklusive rättigheter som att kontrollera tillträde eller polisarbete, medan den andra fick andlig suveränitet, vilket involverade rätten att bestämma böner och ritualer. Ännu bättre, eftersom det andliga var det mest omtvistade av de två, föreslog Prof. Lapidoth att parterna i tvisten skulle gå med på en formel som tillskrev Gud andlig suveränitet över Tempelberget.”[7] Förhoppningen var att genom att innehålla religion och suveränitet i en sådan konstruktion, kunde förhandlare hitta anpassningar till de påtagliga frågorna relaterade till ansvar, auktoritet och rättigheter. Men som Hassner antyder har Guds suveränitet mycket verkliga implikationer i ett heligt utrymme[8]till exempel vilka grupper som får be var och när. Följaktligen var förslaget otillräckligt.
Rädsla och cynism för religion bidrar till återvändsgränd
De flesta förhandlare och medlare har inte på ett lämpligt sätt engagerat den heliga markkomponenten i konflikten. De verkar ta lärdomar från Hobbes, och tror att politiska ledare bör tillägna sig den makt som troende ger Gud, och använda den för att främja stabilitet. Sekulära västerländska ledare verkar också begränsade av huntingtonsk modernitet, fruktade religionens irrationella. De tenderar att se religion på ett av två förenklade sätt. Religion är antingen privat och bör därför förbli skild från politisk diskussion, eller så förankrad i det dagliga livet att den fungerar som en irrationell passion som helt skulle spåra ur förhandlingarna.[9] Faktum är att vid flera konferenser,[10] Israeler och palestinier spelar in i denna uppfattning och antyder att om man benämner vilken del av konflikten som helst som religionsbaserad kommer det att säkerställa dess omöjlighet och göra en lösning omöjlig.
Och ändå har ansträngningarna att förhandla fram ett omfattande fredsavtal, utan input från religiösa anhängare och deras ledare, misslyckats. Fred förblir svårfångad, regionen är fortfarande flyktig och extremistiska religiösa hängivna fortsätter att hota och begå våldsamma handlingar i försök att säkra kontrollen över SEJ för sin grupp.
En tro på Hobbes cynism och Huntingtons modernitet tycks förblinda sekulära ledare för behovet av att engagera de fromma, överväga deras tro och utnyttja deras religiösa ledares politiska makt. Men även Hobbes skulle sannolikt ha stött att engagera religiösa ledare i att söka lösningar för konkreta frågor om SEJ. Han skulle ha vetat att utan hjälp från prästerna, kommer troende inte att underkasta sig resolutioner relaterade till frågor om heligt land. Utan input och hjälp från präster skulle de fromma vara alltför bekymrade över "rädslor för det osynliga" och inverkan på odödlighet i livet efter detta.[11]
Med tanke på att religion sannolikt kommer att vara en stark kraft i Mellanöstern under en överskådlig framtid, måste sekulära ledare överväga hur de ska engagera religiösa ledare och troende i att söka lösning på frågor relaterade till Jerusalem som en del av ansträngningarna för ett heltäckande, slut på -konfliktavtal.
Ändå har det inte gjorts en konfliktbedömning utförd av ett professionellt medlingsteam för att urskilja de påtagliga och immateriella SEJ-frågorna som kommer att behöva förhandlas, och engagera religiösa ledare som kan behöva hjälpa till att konstruera lösningar och skapa sammanhang för att göra dessa lösningar acceptabla till trosanhängare. En intensiv konfliktanalys av frågor, dynamik, intressenter, troskonflikter och aktuella alternativ angående Jerusalems heliga esplanad behövs för att göra det.
Offentliga politiska medlare gör rutinmässigt konfliktbedömningar för att tillhandahålla djupgående analyser av komplexa tvister. Analysen är en förberedelse för intensiva förhandlingar och stöder förhandlingsprocessen genom att identifiera de legitima anspråken från varje part oberoende av de andra, och beskriva dessa anspråk utan att döma. Djupintervjuer med nyckelintressenter tar upp nyanserade perspektiv till ytan, som sedan syntetiseras till en rapport som hjälper till att rama in den övergripande situationen i termer som är begripliga och trovärdiga för alla parter i tvisten.
SEJ-bedömningen kommer att identifiera parterna med anspråk på SEJ, beskriva deras SEJ-relaterade berättelser och nyckelfrågor. Intervjuer med politiska och religiösa ledare, präster, akademiker och anhängare av den judiska, muslimska och kristna religionen, kommer att ge olika förståelser av frågorna och dynamiken i samband med SEJ. Bedömningen kommer att utvärdera frågor i samband med trosskillnader, men inte breda teologiska konflikter.
SEJ ger ett påtagligt fokus för att ta upp troskillnader till ytan via frågor som kontroll, suveränitet, säkerhet, tillgång, bön, tillägg till och underhåll av strukturer och arkeologiska aktiviteter. Ökad förståelse för dessa frågor kan klargöra faktiska tvister och kanske möjligheter till lösningar.
Fortsatt misslyckande med att förstå konfliktens religiösa komponenter och deras inverkan på den övergripande israelisk-palestinska konflikten kommer bara att resultera i ett ständigt misslyckande med att uppnå fred, vilket framgår av Kerry-fredsprocessens kollaps och det lätt förutsägbara, resulterande våldet och betydande destabilisering som följde.
Genomföra medlarnas konfliktbedömning
SEJ Conflict Assessment Group (SEJ CAG) skulle inkludera ett medlingsteam och ett rådgivande råd. Medlingsteamet skulle bestå av erfarna medlare med olika religiösa, politiska och kulturella bakgrunder, som skulle fungera som intervjuare och hjälpa till med en rad aktiviteter, inklusive att identifiera intervjupersoner, granska intervjuprotokollet, diskutera inledande resultat och skriva och granska utkast till bedömningsrapporten. Det rådgivande rådet skulle inkludera sakkunniga experter inom religion, statsvetenskap, Mellanösternkonflikten, Jerusalem och SEJ. De skulle hjälpa till i alla aktiviteter, inklusive ge råd till medlingsteamet vid analys av resultat av intervjuer.
Insamling av bakgrundsforskning
Bedömningen skulle börja med djupgående forskning för att identifiera och reda ut de många potentiella perspektiv som finns i spel vid SEJ. Forskningen skulle resultera i bakgrundsinformation för teamet och en utgångspunkt för att hitta personer som kan hjälpa till att identifiera de första intervjupersonerna.
Identifiera intervjupersoner
Medlingsteamet skulle träffa individer, identifierade av SEJ CAG från sin forskning, som skulle ombes att identifiera en första lista med intervjupersoner. Detta skulle sannolikt inkludera formella och informella ledare inom den muslimska, kristna och judiska religionen, akademiker, forskare, experter, politiker, diplomater, lekmän, allmänheten och media. Varje intervjuperson skulle uppmanas att rekommendera ytterligare personer. Cirka 200 till 250 intervjuer skulle genomföras.
Förbereder intervjuprotokoll
Baserat på bakgrundsforskning, tidigare bedömningserfarenhet och råd från det rådgivande teamet skulle SEJ CAG utarbeta ett intervjuprotokoll. Protokollet skulle fungera som en utgångspunkt och frågorna skulle förfinas under intervjuernas gång för att mer effektivt få tillgång till intervjupersoners djupaste förståelse av SEJ-frågorna och dynamiken. Frågorna skulle fokusera på varje intervjupersons berättelse, inklusive SEJ:s mening, nyckelfrågor och komponenter i deras gruppers påståenden, idéer om att lösa motstridiga påståenden från SEJ och känslighet för andras påståenden.
Genomföra intervjuer
Medlingsteamets medlemmar skulle genomföra intervjuer ansikte mot ansikte med individer över hela världen, eftersom kluster av intervjupersoner identifieras på särskilda platser. De skulle använda videokonferenser när intervjuer ansikte mot ansikte inte är möjliga.
Medlingsteamets medlemmar skulle använda det förberedda intervjuprotokollet som vägledning och uppmuntra intervjupersonen att ge sin berättelse och förståelse. Frågor skulle fungera som uppmaningar för att säkerställa att intervjupersonerna får en förståelse för vad de vet tillräckligt för att fråga. Dessutom, genom att uppmuntra människor att berätta sina historier, skulle medlingsteamet lära sig mycket om saker som de inte skulle ha vetat att fråga. Frågorna skulle bli mer sofistikerade under hela intervjuprocessen. Medlingsteamets medlemmar skulle genomföra intervjuer med positiv godtrogenhet, vilket innebär en fullständig acceptans av allt som sägs och utan att döma. Den tillhandahållna informationen skulle bedömas i förhållande till den information som tillhandahålls över intervjupersonerna i ett försök att identifiera gemensamma teman såväl som unika perspektiv och idéer.
Med hjälp av den information som samlats in under intervjuerna skulle SEJ CAG analysera varje konkret fråga inom det separata sammanhanget för varje religions föreskrifter och perspektiv, såväl som hur dessa perspektiv påverkas av de andras existens och tro.
Under intervjuperioden skulle SEJ CAG ha regelbunden och frekvent kontakt för att granska frågor, problem och upplevda inkonsekvenser. Medlemmarna skulle kontrollera resultaten när medlingsteamet lyfter upp och analyserar de trosfrågor som för närvarande förblir dolda bakom politiska ståndpunkter, och som framställer SEJ:s frågor som en djupt svårlöst konflikt.
Utarbetande av bedömningsrapporten
Att skriva rapporten
Utmaningen med att skriva en bedömningsrapport är att syntetisera stora mängder information till en begriplig och resonant ram av konflikten. Det kräver en studerad och förfinad förståelse av konflikter, maktdynamik, förhandlingsteori och praktik, samt en öppenhet och nyfikenhet som gör det möjligt för medlare att lära sig om alternativa världsbilder och att ha olika perspektiv i åtanke samtidigt.
När medlingsteamet genomför intervjuer kommer teman sannolikt att dyka upp under diskussionerna om SEJ CAG. Dessa skulle testas under senare intervjuer och som ett resultat förfinas. Det rådgivande rådet skulle också granska utkast till teman mot intervjuanteckningar för att säkerställa att alla teman har behandlats noggrant och korrekt.
Sammanfattning av rapporten
Rapporten skulle innehålla element som: en introduktion; en översikt över konflikten; en diskussion om överordnade dynamik; en lista och beskrivning av viktiga intressenter; en beskrivning av varje parts trosbaserade SEJ-berättelse, dynamik, betydelser och löften; varje parts rädsla, förhoppningar och upplevda möjligheter för SEJ:s framtid; en sammanfattning av alla frågor; och observationer och rekommendationer baserade på resultat från bedömningen. Målet skulle vara att förbereda trosberättelser i förhållande till de konkreta SEJ-frågorna för varje religion som resonerar med anhängare, och ge politiska beslutsfattare en kritisk förståelse av trosuppfattningar, förväntningar och överlappningar mellan trosgrupper.
Rådgivande rådets granskning
Det rådgivande rådet skulle granska flera utkast till rapporten. Särskilda medlemmar skulle uppmanas att ge en fördjupad genomgång och kommentarer om de delar av rapporten som direkt relaterar till deras specialitet. Efter att ha erhållit dessa kommentarer skulle den ledande bedömningsrapportens författare följa upp dem vid behov, för att säkerställa en tydlig förståelse av de föreslagna ändringarna och revidera utkastet till rapport baserat på dessa kommentarer.
Recension av intervjuperson
Efter att det rådgivande rådets kommentarer har integrerats i utkastet till rapport, skulle relevanta delar av utkastet till rapport skickas till varje intervjuperson för granskning. Deras kommentarer, rättelser och förtydliganden skulle skickas tillbaka till medlingsteamet. Teammedlemmar skulle sedan revidera varje avsnitt och följa upp specifika intervjupersoner via telefon eller videokonferenser, efter behov.
Slutlig konfliktbedömningsrapport
Efter en slutlig granskning av det rådgivande rådet och medlingsteamet skulle konfliktbedömningsrapporten slutföras.
Slutsats
Om moderniteten inte har eliminerat religionen, om människor fortsätter att ha "rädslor för det osynliga", om religiösa ledare är politiskt motiverade, och om politiker utnyttjar religion för politiska syften, så behövs säkert en konfliktbedömning av Jerusalems heliga esplanad. Det är ett nödvändigt steg mot framgångsrika fredsförhandlingar, eftersom det kommer att reta ut de påtagliga politiska frågorna och intressena bland religiösa övertygelser och sedvänjor. I slutändan kan det leda till tidigare oanade idéer och lösningar på konflikten.
Referensprojekt
[1] Grabar, Oleg och Benjamin Z. Kedar. Himmel och jord möts: Jerusalems heliga esplanad, (Yad Ben-Zvi Press, University of Texas Press, 2009), 2.
[2] Ron Hassner, Krig på heliga grunder, (Ithaca: Cornell University Press, 2009), 70-71.
[3] Ross, Dennis. Den saknade freden. (New York: Farrar, Straus och Giroux, 2004).
[4] Menahem Klein, Jerusalemproblemet: Kampen för permanent status, (Gainesville: University of Florida Press, 2003), 80.
[5] Curtius, Mary. "Helig plats i högsta grad bland hinder för fred i Mellanöstern; Religion: Mycket av den israelisk-palestinska dispyten kommer ner till en 36 hektar stor anläggning i Jerusalem” (Los Angeles Times, 5 september 2000), A1.
[6] Lahoud, Lamia. "Mubarak: Jerusalem-kompromiss betyder våld" (Jerusalem Post, 13 augusti 2000), 2.
[7] "Conversations with History: Ron E. Hassner," (California: Institute of International Studies, University of California Berkeley Events, 15 februari 2011), https://www.youtube.com/watch?v=cIb9iJf6DA8.
[8] Hassner, Krig på heliga grunder, 86 - 87.
[9] ibid, XX.
[10]"Religion och Israel-Palestina-konflikten", (Woodrow Wilson International Center for Scholars, 28 september 2013),, http://www.wilsoncenter.org/event/religion-and-the-israel-palestinian-conflict. Tovor.
[11] Negretto, Gabriel L. Hobbes Leviathan. En dödlig guds oemotståndliga kraft, Analisi e diritto 2001, (Torino: 2002), http://www.giuri.unige.it/intro/dipist/digita/filo/testi/analisi_2001/8negretto.pdf.
[12] Sher, Gilad. Just Beyond Reach: De israelisk-palestinska fredsförhandlingarna: 1999-2001, (Tel Aviv: Miskal–Yedioth Books and Chemed Books, 2001), 209.
[13] Hassner, Krig på heliga grunder.
Detta dokument presenterades vid International Center for Ethno-Religious Mediation's 1st Annual International Conference on Ethnic and Religious Conflict Resolution and Peacebuilding, som hölls i New York City, USA, den 1 oktober 2014.
Titel: "Behovet av en konfliktbedömning angående Jerusalems heliga esplanad"
Presentatör: Susan L. Podziba, policymedlare, grundare och rektor för Podziba Policy Mediation, Brookline, Massachusetts.
Moderator: Elayne E. Greenberg, Ph.D., professor i juridisk praxis, biträdande dekanus för tvistlösningsprogram och direktör, Hugh L. Carey Center for Dispute Resolution, St. John's University School of Law, New York.
