Hot mot global fred och säkerhet

ICERM Radio Logotyp 1

Hot mot global fred och säkerhet på ICERM Radio sändes lördagen den 28 maj 2016 kl. 2 Eastern Time (New York).

ICERM Radio Logotyp 1

Lyssna på ICERM Radios talkshow, "Lets Talk About It", för en upplysande expertintervju och diskussion om "Hot mot global fred och säkerhet."

I den här intervjun delade våra experter med sig av sin kunskap om de nuvarande hoten mot global fred och säkerhet, befintliga mekanismer etablerade på internationell och nationell nivå för att motverka dessa hot, och möjliga sätt att hantera konflikterna samt förhindra ytterligare upptrappning i framtiden.

Diskuteras i denna expertintervju inkluderar, men inte begränsat till:

  • Inbördeskrig.
  • Terrorism.
  • Kärnvapen och biologiska vapen.
  • Transnationell organiserad brottslighet.
  • Handvapen och lätta vapen.
  • Bio-hot.
  • Cyberattack.
  • Klimatförändring.
Dela

Relaterade artiklar

Religioner i Igboland: Diversifiering, relevans och tillhörighet

Religion är ett av de socioekonomiska fenomenen med obestridliga effekter på mänskligheten var som helst i världen. Hur helig det än verkar är religionen inte bara viktig för förståelsen av existensen av en ursprungsbefolkning utan har också politisk relevans i interetniska och utvecklingsmässiga sammanhang. Historiska och etnografiska bevis på olika manifestationer och nomenklaturer av fenomenet religion finns i överflöd. Igbo-nationen i södra Nigeria, på båda sidor om Nigerfloden, är en av de största svarta entreprenörskulturgrupperna i Afrika, med omisskännlig religiös glöd som implicerar hållbar utveckling och interetniska interaktioner inom dess traditionella gränser. Men det religiösa landskapet i Igboland förändras ständigt. Fram till 1840 var Igbos dominerande religion(er) inhemsk eller traditionell. Mindre än två decennier senare, när kristen missionsverksamhet började i området, släpptes en ny kraft lös som så småningom skulle omkonfigurera det inhemska religiösa landskapet i området. Kristendomen växte till att dvärga den senares dominans. Före hundraårsjubileet av kristendomen i Igboland uppstod islam och andra mindre hegemoniska trosriktningar för att tävla mot inhemska Igbo-religioner och kristendomen. Detta dokument spårar den religiösa diversifieringen och dess funktionella relevans för en harmonisk utveckling i Igboland. Den hämtar sina data från publicerade verk, intervjuer och artefakter. Den hävdar att när nya religioner dyker upp kommer det religiösa landskapet i Igbo att fortsätta att diversifiera sig och/eller anpassa sig, antingen för inklusivitet eller exklusivitet bland de befintliga och framväxande religionerna, för Igbos överlevnad.

Dela

Klimatförändringar, miljörättvisa och etnisk olikhet i USA: Medlarnas roll

Klimatförändringarna sätter press på samhällen att ompröva design och drift, särskilt när det gäller miljökatastrofer. Klimakrisens negativa inverkan på färgade samhällen understryker behovet av klimaträttvisa för att minimera den förödande effekten på dessa samhällen. Två termer används ofta i samband med oproportionerlig miljöpåverkan: miljörasism och miljörättvisa. Miljörasism är den oproportionerliga inverkan av klimatförändringar på färgade människor och de som lever i fattigdom. Miljörättvisa är svaret för att ta itu med dessa skillnader. Det här dokumentet kommer att fokusera på klimatförändringarnas inverkan på etniska befolkningar, diskutera aktuella trender i USA:s miljörättspolitik och diskutera medlarens roll för att överbrygga klyftan i konflikter som uppstår från processen. I slutändan kommer klimatförändringarna att påverka alla. Dess initiala inverkan är dock oproportionerligt inriktad på afroamerikanska, latinamerikanska och fattiga samhällen. Denna oproportionerliga påverkan beror på historiska institutionaliserade metoder såsom redlining och andra metoder som har nekat minoriteter tillgång till resurser. Detta har också minskat motståndskraften inom dessa samhällen för att hantera resultaten av miljökatastrofer. Orkanen Katrina, till exempel, och dess inverkan på samhällen i söder är ett exempel på de oproportionerliga effekterna av klimatkatastrofer på färgade samhällen. Dessutom tyder bevis på att bräckligheten ökar i USA när miljökatastrofer ökar, särskilt i mindre ekonomiskt sunda stater. Det finns också stigande oro för att denna bräcklighet kan öka risken för att våldsamma konflikter ska uppstå. De nyare konsekvenserna av covid19, dess negativa inverkan på färgade samhällen och en ökning av våldsamma incidenter även riktade mot religiösa institutioner kan signalera att stigande spänningar kan vara ett indirekt resultat av klimatkrisen. Vilken blir då medlarens roll och hur kan medlaren bidra till att ge större motståndskraft inom ramen för Miljörättvisa? Det här dokumentet syftar till att ta itu med denna fråga och kommer att innehålla en diskussion om möjliga steg som medlare kan vidta för att hjälpa till att öka samhällets motståndskraft samt några processer som kan hjälpa till att minska de etniska spänningar som är ett indirekt resultat av klimatförändringar.

Dela