Våld och diskriminering mot religiösa minoriteter i flyktingläger över hela Europa

Basil Ugorji Tal hållet av Basil Ugorji President och CEO International Center for Ethno Religious Mediation ICERM New York USA

Tal höll av Basil Ugorji, VD och koncernchef, International Centre for Ethno-Religious Mediation (ICERM), New York, USA, vid Europarådets parlamentariska församling, Committee on Migration, Refugees and Displaced Persons, Strasbourg, Frankrike, den Torsdagen den 3 oktober 2019 kl. 2 till 3.30 (rum 8).

Det är en ära att vara här på Europarådets parlamentariska församling. Tack för att du bjöd in mig att tala om "våld och diskriminering mot religiösa minoriteter i flyktingläger över hela Europa.” Samtidigt som jag erkänner de viktiga bidragen från de experter som talade före mig i detta ämne, kommer mitt anförande att fokusera på hur principerna för interreligiös dialog kan användas för att stoppa våld och diskriminering mot religiösa minoriteter – särskilt bland flyktingar och asylsökande – över hela Europa.

Min organisation, International Center for Ethno-Religious Mediation, tror att konflikter som involverar religion skapar exceptionella miljöer där både unika barriärer och lösningsstrategier eller möjligheter dyker upp. Oavsett om religion existerar som källa till konflikter, har ingrodd kulturell etos, gemensamma värderingar och ömsesidig religiös övertygelse förmågan att väsentligt påverka både processen och resultatet av konfliktlösning.

Som ett framväxande kompetenscentrum för etnisk och religiös konfliktlösning och fredsbyggande identifierar vi behov för förebyggande och lösning av etniska och religiösa konflikter, och vi mobiliserar resurser, inklusive etnisk-religiös medling och interreligiösa dialogprogram för att stödja hållbar fred.

I kölvattnet av ett ökat inflöde av asylsökande 2015 och 2016 när nästan 1.3 miljoner flyktingar med olika religiösa övertygelser ansökte om asylskydd i Europa och mer än 2.3 miljoner migranter kom in i Europa enligt EU-parlamentet, stod vi värd för en internationell konferens om interreligiösa dialog. Vi utforskade de positiva, prosociala roller som religiösa aktörer med delade traditioner och värderingar har spelat tidigare och fortsätter att spela för att stärka social sammanhållning, fredlig lösning av tvister, interreligiös dialog och förståelse samt medlingsprocessen. Forskningsresultat som presenterades på vår konferens av forskare från mer än 15 länder visar att de gemensamma värderingarna i olika religioner skulle kunna användas för att främja en fredskultur, förbättra medlings- och dialogprocesser och resultat, och utbilda medlare och dialogförmedlare av religiösa och etnopolitiska konflikter, såväl som beslutsfattare och andra statliga och icke-statliga aktörer som arbetar för att minska våldet. och lösa konflikter inom migrantcentra eller flyktingläger eller mellan migranter och deras värdsamhällen.

Även om detta inte är en tid att lista och diskutera alla de gemensamma värderingar som vi hittade i alla religioner, är det viktigt att påpeka att alla trosfolk, oavsett deras religiösa tillhörighet, tror på och försöker tillämpa den gyllene regeln som säger och jag citerar: "Det som är hatiskt mot dig, gör inte mot andra." Med andra ord: "Gör mot andra som du vill att de ska göra mot dig." Ett annat delat religiöst värde som vi identifierat i alla religioner är heligheten i varje mänskligt liv. Detta förbjuder våld mot dem som skiljer sig från oss och uppmuntrar medkänsla, kärlek, tolerans, respekt och empati.

Med vetskapen om att människor är sociala djur som är avsedda att leva med andra, antingen som migranter eller medlemmar av värdsamhällena, är frågan som måste besvaras: Hur kan vi ta itu med svårigheterna i interpersonella eller intergruppsrelationer för att "skapa ett samhälle som respekterar personer, familjer, egendom och värdighet för andra som skiljer sig från oss och som utövar en annan religion?”

Denna fråga uppmuntrar oss att utveckla en teori om förändring som skulle kunna omsättas i praktiken. Denna teori om förändring börjar med en korrekt diagnos eller inramning av problemet i migrantcentra och flyktingläger över hela Europa. När problemet väl är förstått kommer interventionsmål, interventionsmetod, hur förändring kommer att ske och de avsedda effekterna av denna förändring att kartläggas.

Vi framställer våld och diskriminering mot religiösa minoriteter i flyktingläger över hela Europa som en okonventionell religiös och sekteristisk konfliktsituation. Intressenter i denna konflikt har en annan uppsättning världsbilder och verkligheter som är baserade på flera faktorer – faktorer som behöver utforskas och analyseras. Vi identifierar också gruppkänslor av avvisande, utanförskap, förföljelse och förnedring, samt missförstånd och respektlöshet. För att komma till rätta med denna situation föreslår vi användningen av en okonventionell och religiös interventionsprocess som uppmuntrar utvecklingen av ett öppet sinne för att lära sig och förstå andras världsbild och verklighet; skapande av ett psykologiskt och tryggt och förtroendefullt fysiskt utrymme; återinjicering och återuppbyggnad av förtroende på båda sidor; engagemang i en världsbildskänslig och integrerande dialogprocess med hjälp av tredje parts mellanhänder eller världsbildsöversättare, ofta kallade etno-religiösa medlare och dialogförmedlare. Genom aktivt och reflekterande lyssnande och genom att uppmuntra icke-dömande samtal eller dialog kommer de bakomliggande känslorna att valideras, och självkänslan och förtroendet kommer att återställas. Medan de förblir som de är, kommer både migranterna och värdsamhällets medlemmar att få befogenhet att leva tillsammans i fred och harmoni.

För att hjälpa till att utveckla kommunikationslinjer mellan och mellan fientliga parter inblandade i denna konfliktsituation, och för att främja fredlig samexistens, interreligiös dialog och gemensamt samarbete, inbjuder jag dig att utforska två viktiga projekt som vår organisation, International Centre for Ethno-Religious Mediation, är arbetar för närvarande på. Den första är medling av etniska och religiösa konflikter som ger professionella och nya medlare befogenhet att lösa etniska, rasistiska och religiösa konflikter med hjälp av en blandad modell av transformativ, narrativ och trosbaserad konfliktlösning. Det andra är vårt dialogprojekt som kallas Living Together Movement, ett projekt utformat för att hjälpa till att förebygga och lösa etniska och religiösa konflikter genom dialog, öppenhjärtade diskussioner, medkännande och empatiskt lyssnande och mångfaldsfirande. Målet är att öka respekt, tolerans, acceptans, förståelse och harmoni i samhället.

De principer för interreligiös dialog som hittills diskuterats stöds av religionsfrihetens ramverk. Genom dessa principer valideras parternas autonomi och utrymmen som främjar inkludering, respekt för mångfald, grupprelaterade rättigheter, inklusive minoriteters rättigheter och religionsfrihet kommer att skapas.

Tack för att du lyssnar!

Dela

Relaterade artiklar

Religioner i Igboland: Diversifiering, relevans och tillhörighet

Religion är ett av de socioekonomiska fenomenen med obestridliga effekter på mänskligheten var som helst i världen. Hur helig det än verkar är religionen inte bara viktig för förståelsen av existensen av en ursprungsbefolkning utan har också politisk relevans i interetniska och utvecklingsmässiga sammanhang. Historiska och etnografiska bevis på olika manifestationer och nomenklaturer av fenomenet religion finns i överflöd. Igbo-nationen i södra Nigeria, på båda sidor om Nigerfloden, är en av de största svarta entreprenörskulturgrupperna i Afrika, med omisskännlig religiös glöd som implicerar hållbar utveckling och interetniska interaktioner inom dess traditionella gränser. Men det religiösa landskapet i Igboland förändras ständigt. Fram till 1840 var Igbos dominerande religion(er) inhemsk eller traditionell. Mindre än två decennier senare, när kristen missionsverksamhet började i området, släpptes en ny kraft lös som så småningom skulle omkonfigurera det inhemska religiösa landskapet i området. Kristendomen växte till att dvärga den senares dominans. Före hundraårsjubileet av kristendomen i Igboland uppstod islam och andra mindre hegemoniska trosriktningar för att tävla mot inhemska Igbo-religioner och kristendomen. Detta dokument spårar den religiösa diversifieringen och dess funktionella relevans för en harmonisk utveckling i Igboland. Den hämtar sina data från publicerade verk, intervjuer och artefakter. Den hävdar att när nya religioner dyker upp kommer det religiösa landskapet i Igbo att fortsätta att diversifiera sig och/eller anpassa sig, antingen för inklusivitet eller exklusivitet bland de befintliga och framväxande religionerna, för Igbos överlevnad.

Dela

Konvertering till islam och etnisk nationalism i Malaysia

Denna artikel är en del av ett större forskningsprojekt som fokuserar på framväxten av etnisk malaysisk nationalism och överhöghet i Malaysia. Även om framväxten av etnisk malaysisk nationalism kan tillskrivas olika faktorer, fokuserar detta dokument specifikt på den islamiska konverteringslagen i Malaysia och huruvida den har förstärkt känslan av etnisk malaysisk överhöghet eller inte. Malaysia är ett multietniskt och multireligiöst land som blev självständigt 1957 från britterna. Malajerna som är den största etniska gruppen har alltid betraktat religionen islam som en del av sin identitet som skiljer dem från andra etniska grupper som fördes in i landet under brittiskt kolonialstyre. Medan islam är den officiella religionen tillåter konstitutionen att andra religioner utövas fredligt av icke-malaysiska malaysier, nämligen etniska kineser och indianer. Den islamiska lagen som reglerar muslimska äktenskap i Malaysia har dock föreskrivit att icke-muslimer måste konvertera till islam om de vill gifta sig med muslimer. I den här artikeln hävdar jag att den islamiska konverteringslagen har använts som ett verktyg för att stärka känslan av etnisk malaysisk nationalism i Malaysia. Preliminära data samlades in baserat på intervjuer med malaysiska muslimer som är gifta med icke-malajer. Resultaten har visat att majoriteten av malaysiska intervjupersoner anser att konvertera till islam är lika absolut nödvändigt som den islamiska religionen och statens lagar kräver. Dessutom ser de inte heller någon anledning till varför icke-malajer skulle motsätta sig att konvertera till islam, eftersom barnen vid giftermål automatiskt kommer att betraktas som malajer enligt konstitutionen, som också kommer med status och privilegier. Synpunkter på icke-malajer som har konverterat till islam baserades på sekundära intervjuer som har genomförts av andra forskare. Eftersom att vara muslim är förknippad med att vara en malaj, känner sig många icke-malayser som konverterat berövade på sin känsla av religiös och etnisk identitet och känner sig pressade att ta till sig den etniska malaysiska kulturen. Även om det kan vara svårt att ändra omvandlingslagen, kan öppna interreligiösa dialoger i skolor och i offentlig sektor vara det första steget för att ta itu med detta problem.

Dela